Bra exempel på vinkling mot alternativa media i Svd 2016-01-08

I dagens ledare på Svenska Dagbladet, också utsänd på twitter, ”släpp fram experterna” lyckas SvD  ge mycket bra exempel på hur gammelmedia vinklar nyheter. Nedan sammanställning kondenserar deras artikel (men bara lite grand) för att fokusera bara på vinklingen, inte resten av innehållet, se läsguide under:

svd-vinklad-ledare-20160108

Redan i andra meningen av SvDs artikel kommer vi till ”sociala problem och desperation har…”. Det handlar inte om rubriken släpp fram experterna, det handlar om att snabbt peka på populism som ett utkast av desperation. Intressant är att ordet populism likt så mycket annat håller på att ges en ny innebörd av gammelmedia.

Nå, ett par meningar till, och vi är åter på spåret. ”Den stora frågan är hur det kommer sig att så många efterfrågar nya faktakällor” snabbt följt av ”traditionella auktoriteter har misslyckats med att leva upp till ideal om objektivitet och neutralitet”. Bra fråga, och en bra slutsats. Det är dessa två som är kärnan. De borde vara starten och slutet på resonemanget som guidar slutsatserna. Det är detta som gammelmedia misslyckats med. Det var deras roll att bevaka omvärld och politiker.

Nu följer ett exempel på hur media påstod att Brexit skulle leda till ekonomiska problem, När det fanns experter som sa både att det kunde gå bra och det fanns experter som sa det kunde gå dåligt. Typiskt bra exempel, man väljer i gammelmedia att föra fram bara experter som stämmer med det man vill att folk skall tro och tycka. Inget underligt med det, så länge man inte är finansierad via skatt.

Här kommer nästa vinkling ”det finns inget försvar för att sprida påhittade uppgifter” följt av ”men att mediekonsumenter även i Sverige sökte efter alternativa nyhetskällor om USA-valet är lätt att förstå”. Det finns ingen koppling mellan dessa två delar av en och samma mening. Inte ens en koppling till det man skrivit innan. Nyss beskrev man hur gammelmedia spred vinklade sanningar. Därefter kommer man till att det inte finns ett försvar för sådant. Och landar i slutsatsen att man trots allt skall förstå de som läser alternativa media. På något sätt, utan någon som helst överensstämmelse med innehållet i artikeln, har man nu gjort en koppling till att de som läser alternativa media bedras av påhittade uppgifter, alternativt är med och driver fram behovet av påhittade uppgifter. Stopp! Det var så att man mnyss beskrev att de inte fick dem via gammelmedia, inte att deras beteende drev fram falska uppgifter.

Tillbaka på spåret igen tar man nu upp exempel på gammelmedias vinkling av valet från USA: ”Valbevakningen i exempelvis Sveriges Television framstod närmast som en lydig kugge i Hillary Clintons kampanjmaskin”. Det gällde inte bara SVT, det gällde större delen av gammelmedia större delen av tiden. Hur som helst, man ger exempel på hur vinklat det var, och att man förstår att folk nu måste leta efter mer neutrala expert kommentarer. Och så vinklingsvurpa igen. Direkt efter drar man slutsatsen att ”de påhittade nyheterna som sprids på nätet kommer inte att försvinna”. Vad? Exemplen var återigen från gammelmedias vinklingar. Slutsatsen var återigen riktad mot alternativa medias pålitlighet. Ovanpå det bygger tanken på att det finns experter som vet, som har rätt, och att man kan hitta dem och förstå vilka de är. Ett typiskt elitiskt/globalistiskt tänkande.

 

Summering av ICAs rapport om ryssarnas påverkan på valet 2016

Själva rapporten från ICA refererar jag till här. Rapporten har kommenterats offentligt av Trump här. Läser man rapporten ser man att Trump inte säger emot den. Han gör ett annat fokus. Denna rapport kommer nu att läsas i en mer detaljerad version av av de som får läsa klassificerad information. Det kommer säkert leda till fler diskussioner, där politiker som alltid kommer att påstå olika saker genom att fokusera på olika ord. Nedan har jag gjort en egen summering från det jag kan hitta just nu:

ica-rapporten-summering

Amerikanska hackrapporten visar inte att ryssarna försökte hjälpa Trump att vinna

Rapporten om ryssrnas hackande av amerikanska valet i sin helhet finns här. Från den ser man då ofta citerat det falska påståendet att ”rapporten visar att ryssarna ville hjälpa Trump vinna”. I rapporten hittas det som citatet ”We also assess Putin and the Russian Government aspired to help President-elect Trump’s election chances when possible by discrediting Secretary Clinton and publicly contrasting her unfavorably to him”.

Läser man nästa rad i rapporten, inser man att detta är en falsk nyhet. Nästa rad säger: hur troligt det är är vi inte överens om. Det är samma sak som att säga: för detta har vi inga bevis. Eller direkt från rapporten: ”All three agencies agree with this judgment. CIA and FBI have high confidence in this judgment; NSA has moderate confidence”. Skälet till att man inte gör samma bedömning om hur säkra man är, är att inte ens de som har tillgång till alla hemliga fakta har tillgång till något som gör att de är säkra. Varför står det då i rapporten och varför citeras den delen som man så tydligt inte vet? Det har att göra med vad man vill visa. För många är det viktigt att påstå att ryssarna hjälpte Trump vinna. Genom att bara visa en del av rapporten kan man påstå det samtidigt som man kan låtsas att detta är en sanning. Tillräckligt många kommer att se detta sagt tillräckligt ofta för att tro att det är sant. Det är så falska nyheter fungerar och fås att fungera. Här har vi ett av många exempel från svenska gammelmedia.

Vinklade Nyheter (fejkade nyheter)

Det pågår en debatt om vinklade nyheter som något som är nytt, och bara sprids via sociala media, eller genom farliga utländska makter. I själva verket är det mycket som inte har enkla sanningar. Sanningen beror på vad man fokuserar på, och hur man tolkar det man ser. Ett vanligt sätt att ljuga i gammelmedia var förr att vinkla det. Ett mycket vanligare sätt idag är att utelämna saker som inte passar en. Antingen helt ignorera vissa rapporter, eller att utelämna delar av rapporter. Ett utmärkt exempel är det som släppts om påståendet att ryssarna hackat amerikanska valet. Detta är något som mer eller mindre alla gör. Ofta väldigt medvetet, inte minst gammelmedia som har ett syfte med sina publikationer. Dock, alla gör det, det är helt enkelt inte möjligt att inte bli påverkad av vad man läser och hör. Det är heller inte möjligt att skriva om det utan att ens egna tankar påverkar hur man skriver om det.

Amerikanska rapporten säger inte att ryssarna försökte hjälpa Trump vinna

Rapporten om ryssrnas hackande av amerikanska valet i sin helhet finns här. Från den ser man då ofta citerat det falska påståendet att ”rapporten visar att ryssarna ville hjälpa Trump vinna”. I rapporten hittas det som citatet ”We also assess Putin and the Russian Government aspired to help President-elect Trump’s election chances when possible by discrediting Secretary Clinton and publicly contrasting her unfavorably to him”.

Läser man nästa rad i rapporten, inser man att detta är en falsk nyhet. Nästa rad säger: hur troligt det är är vi inte överens om. Det är samma sak som att säga: för detta har vi inga bevis. Eller direkt från rapporten: ”All three agencies agree with this judgment. CIA and FBI have high confidence in this judgment; NSA has moderate confidence”. Skälet till att man inte gör samma bedömning om hur säkra man är, är att inte ens de som har tillgång till alla hemliga fakta har tillgång till något som gör att de är säkra. Varför står det då i rapporten och varför citeras den delen som man så tydligt inte vet? Det har att göra med vad man vill visa. För många är det viktigt att påstå att ryssarna hjälpte Trump vinna. Genom att bara visa en del av rapporten kan man påstå det samtidigt som man kan låtsas att detta är en sanning. Tillräckligt många kommer att se detta sagt tillräckligt ofta för att tro att det är sant. Det är så falska nyheter fungerar och fås att fungera. Här har vi ett av många exempel från svenska gammelmedia.

 

SMHIs meterologer ser ett fortsatt klimathot, kylan är bara temporär och den globala uppvärmningen har inte kommit av sig

Tror de flesta kan hålla med om att lite varmare ibland och lite kallare ibland är det normala. Hittills har klimatbluffens förespråkare förespråkat något annat, nämligen att det finns en ökning med utsläpp av koldioxid på 30 procent per år, och att det driver klimatet till höga temperaturer. De klimatmodeller som används för skräckscenariot har inte utrymme för några stora temperaturminskningar nedåt efter 10 år, 20 år, 30 år med ökande koldioxidutsläpp. I skräckmodellerna finns det ingenting som ger underlag för för att klimatet plötsligt skall bli så kallt att vi på norra halvklotet slår köldrekord på köldrekord (vi pratar inte om kallare än vanligt, vi pratar om köldrekord, det kallaste vi upplevt sedan vi började skriva ner temperaturerna, vi pratar inte bara om kallare än i fjol). Man kan inte både tro på att koldioxoden är faktorn som driver värmen till den grad att vi måste föra in en kooldioxidskatt för att hindra jordens uppvärmning, och samtidigt, utan att koldioxiden minskat, se det som naturligt att vi har temperaturer som är de kallaste vi haft. Förklaringarna på den nuvarande kylan är dessutom så nära rundgång man kan komma. Till exempel:

Just nu har vi en köldpol över Skandinavien som gör att det blir kallt i marken. Vi har en klar himmel och det är vindstilla eller bara svaga vindar. Dessutom har vi ett snötäcke på marken som bidrar till kylan

Jaha? Så förklaringen till varför det är så kallt nu istället för den varmaste Januari någonsin, som förutspåtts av klimatbluffens klimatmodeller, är att marken är nedkyld och att snön bidrar till kylan? Det är verkligen att gå i cirklar.

Läs mer

De positiva uttalandena om mitträcken baserade på uppgifter från vägverket är förunderligt bleka

Det är lätt att tänka sig att mitträcken på vägen borde minska olyckorna. Det är till och med svårt att tänka sig motsatsen. Men när vägverket börjar citeras i sammanställningar över 2009 börjar jag undra om allt står rätt till. En orsak till den stora minskningen av dödsfall är lågkonjunkturen… Den tunga trafiken har minskat… I vägverkets Powerpoint framgår att satsningen på säkra bilar varit rekordstor i Sverige jämfört med övriga Europa. Och att olyckorna i de andra länderna också sjunker kraftigt. Och så nämns det att mitträcken säkert också gjort sitt till… Varför nämns mitträcken som olycksminskande bara som en tro, inte som något man har följt upp och jämfört?

Mitträckena sattes upp på vägar som var olycksdrabbade. Man började med de mest olycksdrabbade vägarna, så man vet på vilka vägar olyckorna inträffar. Så det borde vara enkelt att berätta hur mycket mer olyckorna sjunkikt på vägar med mitträcke jämfört med på vägar utan mitträcke. Bläddrade på Google, och hittade att olycksstatistik finns i databaserna TRISS och TRISSTORY. Men ingenstans hittade jag någon som helst färsk statistik som skiljer på olycksminskning mellan mitträckesvägar och vägar utan mitträcken. Olycksstatistik finns per år, det finns per län, det finns per typ av olyckor, det finns per hastighetsgräns. Men inte med en så enkel skillnad som på vägar med mitträcken jämfört med vägar utan mitträcken.

Varför inte? Statistiken fanns där från början, det var därför man började på mitträckesbyggandet. Det är därför man fortsätter. Vore det inte naturligt med en liten jämförelse mellan olycksändringen på vägar med respektive utan mitträcken? Speciellt som vi började med något där erfarenheterna från andra länder var blandade, så är det väl torligt man följt upp hur det gått? La märke till att det säkraste vi har enligt vägverkets statistik är de snabba vägarna som är väsentligt mindre olycksdrabbade än 70 och 90 vägar, troligen för att det går mindre trafik på dem? Men varför finns ingen offentligt redovisad statistik över olycksminskning på mitträckesvägar?

För de som fortfarande tror på klimatbluffen, var fanns klimatmodellernas förutsägelser om kylan?

De som är ute mycket lyssnar på värderleksutsikterna. Det är i princip samma sak i alla länder. Väderförutsägelser stämmer sällan om förutsägelsen gäller för en tid längre än ett par dagar. Men de som tror på klimatbluffen tror på modeller som gör förutsägelser om hur det skall bli om 90 år… Detta trots att de modeller som gör förutsägelserna inte kan förklara de temperaturer vi hade förr, och trots att de fått göras om upprepade gånger för att de förutspått temperaturhöjningar som aldrig kommit (i själva verket har inte temperaturerna stigit statistiskt sedan slutet av 1990).

Sattelitbild som visar hur mycket kallare det är i europa än det brukar vara 

Bilden intill visar hur mycket kallare det under en del av December varit i snitt i Europa än under senaste decenniet, baserat på satellitmätningar under 10 års tid. Fördelen med sattelitmätningar är att de mäter temperaturen på land och till havs, inte bara i de stora städerna som IPCCs temperaturdata visats göra till en stor del. 

Vitt=neutralt, Rätt=varmare än vanligt, blått=kallare än vanligt. Grått=satelliten kunde inte mäta temperaturen på grund av molntäcken som låg kvar för länge. Det är lätt att se att kartan är mer blå än röd, faktiskt mer mörkblå än vit. Det intressanta är inte att det varit kallare, temperaturen svänger. Det intressanta är inte att de senaste två åren har vi slagit köldrekord i USA, Europa, England, Kina, … Det intressanta är inte att att alla dessa köldrekord slås samtidigtr som skräckscenarioförespråkarna berättar om hur mycket mer CO2 vi släpper ut och att världen därför kommer att bli varmare. Det intressanta är att klimatmodellerna inte förutspådde detta. Av alla dessa fantastiska klimatmodeller som en del tror kan berätta hur varmt det är om 90 år, eller 50, eller 40, eller … så kan skräckscenarioklimatmodellerna inte förklara kylan nu, lika lite som värmen under medeltiden. skräckscenarioklimatmodellerna kunde heller inte förutsäga den stora köldperiod som kom, inte med en framförhållning på några veckor, eller någon månad, eller … Gång på gång har skräckscenarioklimatmodellerna fått göras om för att temperaturökningarna vi sett ligger långt under vad de förutsäger vi skall se.

Kina går vidare med förnyelsebar energi men utan CO2-skatt

I Sverige har fokus varit på att få till en CO2-skatt. Så hårt fokuserat att det framkommer som ett mål i sig självt, snarare än en metod att förbättra miljön. På klimattoppmötet enades man om alla punkter som förts fram, utom just CO2-skatten. Det har sedan blivit det enda man inom EU fokuserat på från klimattoppmötet. Ett antal av de stora länderna, däribland Kina, var villiga att göra instatser för miljön, men inte att föra in en CO2-skatt. Kina har nu presenterat sitt program, som mottagits positivt, utom från EU (som vill ha en CO2-skatt).

They plan on radically increasing the amount of energy that they will produce from renewable resources (wind, solar, and even nuclear) but will not agree to any caps on carbon emissions

I all sin enkelhet skulle de flesta kunna vara överens om att detta är vad man vill uppnå. I själva verket är det just för möjlighet till insatser inom sådana områden som man på klimattoppmötet beslutade både om snabbstarthjälp, och en klimatfond. Kinas plan är att årligen fördubbla den energi som kommer från förnyelsebara källor. En fördubbling varje år leder till en rätt explosiv ökning om den uppnås, och det leder till minskade utsläpp per producerad enhet. Det tillåter fortfarande landet att utvecklas och öka sin produktion, samtidigt som det minskar sina utsläpp. Det intressanta med planen är att till skillnad från en CO2-skatt bromsar det inte utvecklingen, eller hämmar konkurrenkraften för landet. Och det tillåter samtidigt de som driver företag i vinstsyfte att planera för en långsiktig strategi. Artikeln nämner att ett beslut redan är taget att till 2020 ha byggt en solenergianläggning på 20 Giga Watt. Om detta stämmer så motsvarar det ungefär 7 stycken Forsmark kraftverk.

Jämfört med en CO2-skatt är detta en intressant väg. CO2-skatten är svåradministrerad, den har funnits länge och inte visats görs någon nytta. Den har efter Climategate stoppats i Australien, och tillfälligt? stoppats i Frankrike. Den garanterar inte tillverkning av mer förnyelsebar energi, den garanterar bara en ökad kostnad för traditionell tillverkning. Företag med rättigheter får lov att sälja sina rättigheter, stänga sina fabriker, och flytta all tillverkning till länder som Kina och Indien, vilket företag anklagats för att göra/ha gjort. Oberoende av vilka företag som gör eller redan har gjort det, är frågan hur detta gör det bättre för de länder som betalar CO2-skatt? Svaret är enkelt, och det är skälet till att frågan drivits så hårt av de som redan har skatten: Ett land som har CO2-skatt förlorar i konkurrenskraft till de länder som inte för in CO2-skatt, eller som har CO2-rättigheter att dela ut.

Kan lagar fungera utan sunt förnuft?

Enligt ett domstolsutslag är det ”Ej fel ta bild under sovandes kjol”. Motiveringen till den friande domen är två. dels att ”Det finns inget generellt förbud mot att fotografera någon utan dennas samtycke”. Ok, det är rimligt, tidvis oönskat, men ändå skulle motsatsen föra med sig väldigt mycket underligt. Men vad vi pratar om är inte bara en person som fotograferar en person som inte vet om det, utan en person som lyfter på hennes kjol för att få en bild. Det sista bedöms av domstolen som inte straffbart eftersom:

Den som sover kan inte heller ofredas på detta sätt, eftersom man då inte är medveten om vad som händer

Det är en tolkning som i sin förlängning gör tryggheten mycket tveksam. Om man sover, gissningsvis om man är för full, gissningsvis om man är drogad, gissningsvis om man är medvetslös, … I alla dessa lägen gör domens motivering en rättslös mot ofredande. Kan det finnas ett skäl till en sådan tolkning eller att vilja ha en sådan gränsdragning? Hade det blivit ofredande om hon hade vaknat till? Om inte det går att ge ett bra skäl till varför gränsen till ofredande kräver att den drabbade är vid medvetande så är detta ett exempel där sunt förnuft skulle fungera bättre i en domstol än ren lagtolkning.

CO2-skatten tillfälligt? stoppad i Frankrike eftersom den inte gör det den påstås vara till för

Frankrike hade planer på att föra in en CO2-skatt från 1:e Januari 2010. 29:e December stoppades den franska CO2-skatten. Detta då den föreslagna CO2-skatten bedömts strida mot franska konstitutionen. Dels då den bedömdes vara utformad på ett sådant sätt att den inte uppnår sitt påstådda syfte (minska CO2), dels då den bedömdes slå orättvist mellan olika CO2-utsläppande källor och därmed inte uppnå kraven på att fördelas jämnt och rättvist mellan olika CO2-utsläpp. För att stoppa den var 60 senatorer tvungna att gemensamt ta steget att lägga fram sina besvär för konstitutionsutskottet (Constitutional Council), som bedömde att CO2-skatten stred mot konstitutionen.

Sydsvenskan missade (inte oväntat) denna del i sin nyhetsrapportering. Istället lyckades man (hittade ingen länk) analysera ett upprepat förslag på att föra in Tobinskatten (i princip att beskatta alla valutatransaktioner, det vill säga ta betalt varje gång någon köper och säljer aktier, sätter in eller tar ut pengar, …):

Det är sunt förnuft att den sektor som skapat så stora problem  för medborgarna nu bidrar till att stödja klimatet

Intressant. Nu nämns Tobinskatten som ett sätt att stödja klimatet. Förra gången den utreddes, och förkastades, var den ett sätt att få pengar till sociala reformer. Sanningen är att Tobinskatten är en skatt. Ingenting annat. Den tar inte pengar från öronmärkta klimataktier, den slår rakt över på alla transaktioner, och Tobin själv tvivlade på idén med skatten som han gett namnet till.

Analysen i Sydsvenskan konstaterar att så länge inte alla i hela världen för in skatten, kommer den att bli svår att genomföra då den då slår hårdare mot de länder som fört in den. Därefter konstaterar den att Sverige, Danmark, Norge och Finland länge var de enda länderna med koldioxidskatt. Inte förvånande, när det gäller att föra in skatter är åtminstone Sverige och Danmark ofta snabbare än de flesta andra. Men ingen analys om vad det lett till för vår konkurrenskraft.

Hur illa utformad är vår CO2-skatt? Hur nära kommer vår CO2-skatt till att nå sitt mål, som formellt inte bara är minska CO2-utsläppen utan faktiskt påstås skall stoppa en temperaturökning påatådd som orsakad av människan? Hur många har undantag från CO2-skatt på sina utsläpp? hur påverkar den konkurrensen inom landet och jämfört med industri vi skall konkurrera med?