För stort fokus på temperaturförändringen från det näst kallaste vi haft på 2000 år

Det blir allt tydligare att det finns problem med de temperaturdata som forskarna använder för förra århundradets temperaturer, och slutet av 1800-talet. Met Office, som har en av de tre databaser över temperatur som FN använders sig av, och vars temperaturer för land kommer från det så kritiserade CRU, har bestämt sig för att göra om alla temperaturdata vilket kommer att ta tre år. Detta gör de trots att landets regering tycker det är en dålig idé, då man enligt regeringen riskerar att det får folk att tappa förtroendet för nuvarande analyser. Met Office har också beslutat att göra både visst rådata (och därmed en del av underlaget för IPCC tolkningar) och kod för tolkning av rådata tillgängligt för alla, samt att när det blir möjligt göra alla landdata tillgängligt. Det sista kommer att ta lång tid, men kan vara (om den fullföljs) början till att rådata blir tillgängligt inte bara för skräckscenarioförespråkarna. Redan detta skulle innebära att climategate fört något gott med sig.

Ännu bättre skulle det vara om man lyckades föra in dessa temperaturdata och klimatmodeller i sitt sammanhang. De data som det fokuseras på nu är data från den näst kallaste tidsperiod vi haft på 2000 år, detta enligt offentliga rapporter från forskarna, till exempel från rapporten om Antarktis från SCAR 25 nov 2009 (scientific committee on Antarctic research). I den finns data om temperaturavvikelser för de senaste 2000 åren (bilden nedan, utklippt från sidan 183 med det svarta strecket tillagt). Längst till höger är nuvarande temperaturer. Vi befinner oss enligt skalan just nu under medeltemperatur sett ur tvåtusen års perspektiv. Vi kommer från ett läge som varit det näst kallaste under 2000 år.

Södra hemisfärens temperatur de senaste tvåtusen åren enligt Mann

För mycket om debatten just nu handlar om temperaturökningen från det nästa kallaste på 2000 år till idag, tagen ur sitt sammanhang. Vi behöver sköta miljön bättre, utsläppen måste ner, regnskogarna kan inte skövlas, … Men att allt det måste göras för att förbättra miljön leder inte til att de data som skräckscenarioforskarna presenterar är sanna. Inte till att modellerna de producerat är korrekta, och heller inte till att man har dragit rätt slutsatser om vad temperaturhöjningen beror på. Därmed följer att vi riskerar att våra insatser görs på fel område.

Den kallaste perioden i diagrammet ovan kommer från lite före 1200-talet. Det man ser som den kallaste temperaturen är alltså det vi fått lära oss i skolan är början på lilla istiden. Följ temperaturkurvan från 1200-talet och lite till höger tills den har nått över det svarta strecket. Uppvärmningen från den kallaste punkten före 1200-talet till en punkt över det svarta strecket gick ungefär lika snabbt som från slutet av 1800-talet fram till nu. Vad den berodde på kan man forska i. Vad den beror på nu kan man forska i.

För att vara säker på att den senaste uppgången beror i huvudsak på faktorer orsakade av människan måste man kunna förklara vilken del som beror på människan. Man behöver då ha en god modell för att förklara den förra uppgången, och man behöver ha en god modell för att förklara nedgången i temperatur fram till slutet av 1800-talet. De klimatmodeller som diskuteras idag förklarar inte förra uppgången. De förklarar den senaste uppgången enbart baserat på mänskliga faktorer, men förklarar inte varför vi kommer frå ett läge som är det näst kallaste på 2000 år.

Så länge modellerna inte kan förklara hur temperaturen hade varierat utan människans industrialisering kan de inte användas för att förklara vilken del av nuvarande temperaturhöjning som beror på människan. Eller vilken del av människan miljöförstörelse som påverkar temperaturen.

Följer man temperaturförändringarna ännu längre tillbaka, så ser man samma temperaturförändringar, gång på gång, och det långt innan människan började påverka naturen. En liten rörlig bildserie visar dessa temperaturförändringar på ett lättöverskådligt sätt.

Kommentera

You must be logged in to post a comment.

%d bloggare gillar detta: