Mats Bengtsson Blog

Vetenskapmännen bakom CRUs klimathotsbilder är under hård press. En viktig sak som ifrågasätts är om deras modeller är vetenskapligt byggda och pålitliga.  Sydsvenskan rdovisar idag sin syn på climategate för första gången, och med ett par intressanta vinklingar. I artikeln står det ”De flesta politiker med någon tyngd har inte ifrågasatt den vetenskapen”. Är det verkligen politkernas ifrågsättande av klimatmodellerna som är den stora frågan snarare än om vetenskapsmän säger de stämmer? Kanske är det så. I Ekstra Bladet kan vi läsa att handeln med CO2-tillstånd förväntas vara värd 675 miljarder danska kronor. Så klimathotet handlar om enormt stora mängder skattepengar, och därmed om politik likväl som vetenskap likväl som miljön.

En annan intressant del i artkeln från sydsvenskan säger ”enligt Mann har temperaturen under århundranden varit tämligen stabil och först under senare decennier börjat skjuta i höjden”. Även detta passar bra in i politik, med ord vägda på guldvåg. Nedan diagram är temperaturer från Mann och Jones, tagna från nedersta diagrammet på 183e sidan i en rapport som refereras  i en studie som släpptes 25:e november 2009. Den visar nuvarande temperaturer jämförda med temperaturer under en mycket lång tidsperiod. Nuvarande temperatur är inte ens över medelvärdet av temperaturen de senaste 2000 åren i Mann och Jones diagram (det är de som kritiserats för att modifiera temperaturkurvorna så att medeltiden ser kallare ut än den varit).

I diagrammet ovan finns ett tjockt vågrätt streck, inlagt i efterhand för att underlätta jämförelsen. Det visar var temperaturen är år 2000 (det år diagramet slutar). Alla punkter på temperaturkurvan som träffar strecket, eller går över strecket visar perioder som enligt diagrammet varit lika varma, eller varmare som det senaste decenniet. Att säga att det varit århundraden sedan temperaturen senast var där den är nu verkar inte vetenskapligt korrekt om diagramet är rätt. Det finns punkter runt slutet av 1800 talet som varit minst lika varma. Det kanske däremot är politiskt korrekt, 1800-talet är ju ett århundrade som är två århundaden bort om man glämmer att jämföra med dess början istället för dess slut.

Den andra intressanta noteringen är var strecket sittet i skalan. Strecket (nuvarande temperatur) sitter under nollstrecket, det vill säga vi är för tillfället i ett läge som är lite kallare än det i snitt varit under diagrammets längd. Vetenskapligt sett verkar alltså diagrammet säga att just nu är det lite kallare än det brukar vara.

Den tredje intressanta noteringen är diagrammet självt. Jämför staplarnas rörelse upp och ner med meningen ovan som sydsvenskan refererar till om att temperaturen under århundranden varit tämligen stabil. Det är inte lätt att se att de sista årens streck rört sig mycket mer än alla andra år. Möjligen om man jämför med temperaturen i början av 1900-talet, men då jämför man med en period som enligt diagrammet varit den näst kallaste vi enligt diagrammet haft på 2000 år. Och här hittar vi den allra intressantaste punkten:

Varje gång en politiker hänvisar till ”temperaturen under den instrumentellt mätta tidsperioden” så kunde han lika gärna (men inte lika säljande) ha sagt ”om vi jämför nuvarande temperatur med den näst kallaste temperatur vi haft på 2000 år”. Att istället säga instrumentella eran är ett väldigt skickligt sätt att säga ”låt oss inte jämföra nuvarande temperatur med om den är varmare än den brukat vara under 2000 år” utan ”låt oss istället se om den ökat kraftigt sedan den var det näst kallaste den varit på 2000 år”. Jämför med den enda punkt i diagrammet som varit kallare än ”början på den instrumentellt mätta tidsperioden (slutet av 1800-talet)”. Det tog ungefär lika kort tid då att nå samma temperatur som nu. Det är naturligt för ett system i jämvikt att svänga tillbaka snabbt om det varit i ett ytterläge. Vi har varit i ett ytterläge enligt diagrammet, ett ytterläge av kyla. Inte ett ytterläge av värme.

Beskrivningen ovan har inte fäst vikten vid den centrala röda långsamma kurvan i mitten av diagrammen. Det är den som är Manns behandlade serie. Det kan noteras att den serien har sin allra kallaste punkt, inte nästa kallaste, i slutet av 1800 -talet/början av 1900-talet, och runt den 4e varmaste punkten i 2000-talet. Climategate handlar bland annat om hur troligt det är att den kurvan bäst beskriver hur vi skall se på temperaturen.

Sist i artikeln anger sydsvenskan ”Universitet East Anglia påstår på sin hemsida att 95% av den data som forskarna använder för att rekonstruera klimatet är offentlig”. Det för återigen tankarna till politik. På den sidan står det just nu bland annat: ”“…We are grateful for the necessary support of the Met Office in requesting the permissions for releasing the information but understand that responses may take several months and that some countries may refuse permission due to the economic value of the data, …”. Så vad det står är att datat som användes för att skapa de serier som klimathotsforskarna använder har begärts att göras offentligt, men det är  just nu inte tillgängligt för andra än utvalda, och att kanske inte allt kommer att bli offentligt. Detta är exakt det som varit kritiken. Att det som används är anpassade data, och att originaldatat som användes för att skapa dessa ändrade dataserier inte finns kvar att jämföra med på CRU, så det går att se hur troligt det är att de serierna är pålitliga. Ett tidigare exakt citat från Phil jones kring dessa data:

Since the 1980s, we have merged the data we have received into existing series or begun new ones, so it is impossible to say if all stations within a particular country or if all of an individual record should be freely available. Data storage availability in the 1980s meant that we were not able to keep the multiple sources for some sites, only the station series after adjustment for homogeneity issues. We, therefore, do not hold the original raw data but only the value-added (i.e., quality controlled and homogenized) data.

I tolkad klartext alltså: Vi modifierade data till det vi ansåg var korrekt. Vi har bara kvar vår version.