Mats Bengtsson Blog

Det finns många som oroar sig för dessa tuffare klimatmål. En del oroar sig för att de inte skall uppnås. En del oroar sig för att de skall uppnås. En del oroar sig för om målen handlar om att förbättra miljön, eller om de handlar om att höja skatterna. Sällan har så många sett med så mycket förhoppning på en höjd skatt (handel med CO2). Sällan har en så hög skattehöjning diskuterats av så många med så stor publik. Det är tänkvärt så mycket annorlunda tolkningen blir om man tror man står inför randen till en avgrund. Ett känt sätt att få tillgång till extra medel är att blåsa upp bilden av en kris att försvara sig mot.

I Sydsvenskan står det ”annars hotar EU att inte öka sina ambitioner om minskade utsläpp”. EU hotar alltså i princip med att inte höja skatten mer än den redan tänkta höjningen. Uppskattningen på vad handeln med CO2 är värd varierar, mellan 675 miljarder danska kronor till runt 1400 miljarder svenska kroror (översatt från dollar). Det finns så mycket fokus på just handeln med CO2. I ett läckt dokument med förslag på klimatavtal kan man se att huvudpunkterna är CO2 handel, och ett utsläppstak för CO2 (annars kan man inte få till en bra CO2 handel) och ett fokus på att hålla ner temperaturhöjningen (förutsättningen är att den är skapad av människan och att den beror på CO2 varvid handel med CO2 kan motiveras). Vad har hänt med fokus på all annan miljöförstöring och skövling?

Längre in i sydsvenskan kan man läsa en intervju med Andreas Carlgren ”De (USA och Kina, min kommentar) vet precis vad jag väntar mig för att vi skall öka från 20 till 30 procent. Men jag vore en dålig förhandlare om jag berättade det för Er”. Så USA och Kina vet precis vad han väntar sig. Men han kan inte berätta för omvärlden. Att inte berätta var man står under pågående förhandling är vanligt. Men om USA och Kina vet precis var han står, vilka är det då han förhandlar med? Tittar vi på ett välregisserat spel för gallerierna? Med deltagare som har 1200 limousiner och 140 privatplan är det lite svårt att tro att alla är kraftiga miljöförespråkare. Det är oberoede av vilket speciellt att ha kommit i ett läge där man kan hota med att inte höja skatten mer än redan aviserat.

Mycket bygger på den så debatterade frågan om vad som är de största miljöhoten, frågan hur pålitliga uppgifterna om temperaturhotet är, och hur stor del av det hotet som påverkas av människan, och hur stor del av den delen som har att göra med CO2. CRU har inte kvar sina grunddata, bara de omarbetade temperaturdata. IPCC rapporterar baserat på omarbetade temperaturdata, bland annat från CRU. Diskussionerna försöker man fokusera på temperaturhöjningen från slutet av lilla istiden till idag, framställt med olika omformuleringar (sedan den industriella mätningen, under människans industriella era, sedan början av 1900-talet, under senaste århundradet, …). Man duckar den viktigare frågan hur det såg ut på 1100-talet? på vikingatiden? Var det varmare då? Steg temperaturen snabbare då?

Hur pålitliga är rapporterna? Nedan grafer är dels från IPCC, 2007, fourth assesment, Fig 9.12. Dels från de offentligt tillgängliga oberarbetade data för alla temperaturmätningar som kommer från de stationer som finns i IPCCs rapport för Fig 9.12. IPCCs officiella rapport är alltså första grafen, den som har ett svart streck som tydligt växer från vänster till höger, det vill säga skräckscenariots temperaturhöjning. Grafen under denna, den med ett rött streck och blå mätpunkter är genomsnittet från de obearbetade temperaturuppgifterna från samma sationer som finns i första grafen. Observera att det inte finns någon trend uppåt, och att det finns en tydligt hög temperatur i början av diagrammet.

Det finns en stor skillnad mellan IPCCs rapport och temperaturdata rapporten kommer från. Hela skillnaden mellan rapporten och det blå diagrammet förklaras (troligen, fullt öppen redovisning av kalkylerna finns inte) av den justering som gjorts av rådata. Dessa har justerats från att i snitt visa en fallande temperatur, till att i stället visa en mycket stigande temperatur (skräckscenariot). Graden nedan visar i blått hur stationerna mätte, och i rött hur temperaturen ser ut när den ingår i IPCCs rapport.