Mats Bengtsson Blog

Klimatforskning väcker känslor. Climategate är om hur mycket dessa känslor egentligen påverkat de framställda klimathoten. I svenska media skrivs väldigt lite. DN hade precis en artikel som är så förvånande tam på området att den som skrev den noterade att det han skrev förmodligen skulle leda till en massa diskussioner. En av slutsatserna i artikeln var att det inte finns bevis för att klimathotet är skapat av forskarnas tolkning av data. Det kan i och för sig vara sant. Climategate handlar bland annat om forskarnas eventuella förfalskning av data, och det faktum att data inte görs tillgängliga för kritiker, samt att kritiker inte ges möjlighet att föra fram sina teser. En viktig fråga från climategate är behovet att låta alla få tillgång till och möjlighet att studera data. Att som i DN tolka huvudfrågan till en fråga om man i brist på data inte kunnat motbevisa en tes som bygger på hemligt material, är att blunda för risken bakom Climategate.

Uppdatering: Nedan är resten av det ursprungligen postade inlägget. En mer uppdaterad sida om klimatbluffen i Australien finns här, där en del nya uppgifter är med.

Ett exempel på hur svårtolkade data är, samt ett exempel på hur omtolkade data presenteras som klimathot baserat på helt andra slutsatser än man får från ursprungliga uppmätta data, publiceras i http://nzclimatescience.net/images/PDFs/global_warming_nz2.pdf. Nedan graf visar hur originaldata från Nya Zeeland ser ut ur klimatperspektiv om obearbetade uppmätta data används för att göra grafen. Om det finns en global uppvärmningstrend är det i alla fall ingen tydlig och stor sådan, och de från andra källor kända höga temperaturerna från ännu tidigare tidpunkter gör trenden till ännu mer svårfunnen:

Om dessa data nu bearbetas lite grand, kommer man till nedan diagram med den officiella bilden som visar en klar och oroande uppvärmningstrend. Grafen har tillkommit efter att klimathotets vetenskapsmänn (en av dem ingår i mail och dokumentskörden som publicerats i samband med Climategate) har studerat temperaturdata och kommit fram till att många av de uppmätta och under mer än hundra år nedskrivna data är fel. I själva verket har de kommit fram till att nästan alla gamla data är fel. De har omkalkylerat och justerat nedskrivna mätdata för alla sju mätstationer som använts för trenden på Nya Zeeland. De har  justerat gamla mätdata så att 6 av de sju ingående mätstationerna har fått en ökad uppvärmningstrend som varierar mellan 0.4 till 0.9 grader mer trend än tidigare (en station sänktes med 0.15 grader). Därefter har de kommit fram till och publicerat en trend på 0.92 grader, diagrammet nedan.

Det som sedan diskuteras är om detta är rätt eller fel tolkning. Bloggen med argument för och emot, och länkar till båda sidornas argument finns här. En del av förklaringen på varför man justerat temperaturerna bygger på att en ny mätstation på en flygplats ligger på samma höjd som en gammal mätstation som inte tidigare påverkades på nära håll av människans uppvärmning, men att det ändå är rätt att justera dess data då den ligger på samma höjd som flygplatsen, vilket sedan diskuteras ytterligare. Att inte experterna kan bli eniga är för att det är många faktorer som spelar in. Men det är viktigt att förstå att det är inte de mätta data som visar uppvärmningstrenden vi ser, det är de omberarbetade data med tolkningar som lett till den synliga trenden. Detta är liknande typ av svårbedömda omtolkningar och bearbetningar som climategates läcka från CRU visat att CRUs klimathotsforskare har gjort.